onsdag 29 december 2010

Återblick på året som snart är förbi

Ja, tänkte mig på en liten återblick på året 2010 som snart är förbi.

I januari åkte jag och Jörgen på vår första utlandsresa tillsammans, min första i mitt liv dessutom, vi for till Playa de amadores som ligger på södra sidan av Gran Canaria i 14 dagar, en resa som vi dessutom blivit bjudna på. Hur skönt och trevligt var inte det på en skala mellan 1-10? Svar.. 10 + :)
Solen lös varje dag, vi badade, åt, solade och bara njöt.. ja vi hann med även lite andra saker också, som ex. bli blåsta inne på en butik och fick på så sätt jörgens bankomatkort kapat så vi blev av med lite drygt 5000 kronor.

Men bort sett från det så hade vi det riktigt trevligt, åkte ut på delfinsafari som det kallades för.. då åkte man ut med en speciell båt ca. 15-20 minuter rakt ut på havet, sen stannade vi av och vips så fanns det hur många delfiner som helst som hoppade bredvid. WOW, jag som älskar delfiner hade ju nu kommit till paradiset :) Synd bara det var så svårt få nå bra bilder på dom. Vart många bilder på fenorna :)

Sen när vi väl var hemma igen från värmen så satt jag mig vid skolbänken igen för att slutföra min utbildning till undersköterska. Kändes rätt om än det var mycket läsning på en gång så flöt det på bra.
Hände inte så mycket där ett tag egentligen, just före sommarlovet gick jag ut på 4 veckors APU inom äldreomsorgen. Var väl lite si så där, fick inte göra så mycket, men jag fick godkänt iaf.

Sen kom sommaren och planeringen tog fart inför något underbart. Den 3/7 gifte jag mig med mannen i mitt liv, den man som funnits vid min sida i snart 7 år, den man som stått kvar även de gånger när vinden blåst kraftigt runt mig, den period när jag mådde som sämst och bara ville ta mitt liv. Den mannen ville gifta sig med mig för han sa att han vill leva resten av sitt liv med mig. Jag var kär när vi möttes första gången och jag är lika kär idag :)

Själva bröllopet i sig var fint, lagom stort. Vi gifte oss borgerligt, hade vigseln och allt i en jätte fin timrad loge här i Medle och vädret var verkligen med oss den dagen. Strålande sol och varmt.
Det är en dag jag kommer minnas :)

Hade även besök av mina syskon och mamma då, dom kom några dagar före bröllopet och stannade ett tag efteråt också.. mamma for hem och flickorna stannade, så vi fick rå om dom båda två först och sedan när det var dags för dom att åka hem så ville Izabella stanna, så då fick hon stanna en vecka och sedan fick Sandra komma ner själv i en vecka också.
Cathrin kunde tyvärr ej medverka på bröllopet vilket var synd, men hon var tvungen jobba :)


Sommaren gick och hösten kom tillslut och dags att återgå till skolan igen, sista terminen för mig vid skolbänken startade. Vissa stunder ville jag bara ge upp, så mycket läsning, prov och uppgifter, så luddig information det var vissa gånger gjorde att man smått började tappa suget. Men jag gav aldrig upp, jag kämpade mig igenom det och till slut blev det dags att gå ut på APU på lasarettet.

Jag minns känslan första dagen, spännande, men nervöst. Men väldigt snabbt började jag trivas där jag var på kirurgavdelning 2, och på fredagen första veckan gjorde jag debut att ta blodprov på 2 patienter, oj så nervös jag var innan, men jag lyckades och fick beröm av både patient och hon som jag gick med. Då släppte nervositeten sen och började ta mer och mer prover.

Sista veckan var jag riktigt självgående, jag gick ju med min handledare, men ändå inte på samma sätt som tidigare, nu tog jag egna initiativ osv. Fick topp betyg på praktiken och jätte fina ord från min handledare vilket gjorde att jag gick därifrån med ett leende på läpparna och en skön känsla i kroppen samtidigt som det var tråkigt att det var över.
Men jag hade ALDRIG utvecklats så pass mycket och vuxit som människa som jag gjorde om det inte hade varit för mina handledare som jag hade. Underbarare människor finns ju inte!!

Ja.. och nu är vi här.. två dagar kvar på året. Nästa år vet man aldrig vad det har att erbjuda,
det ända jag vet med säkerhet är att jag v.3 påbörjar min sista APU , då inom handikapp omsorgen, sen när den är klar är jag färdigutbildad undersköterska! Underbart! Då kommer jag sätta igång att leta jobb framförallt inom lasarettet, men även på andra ställen så klart! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar